I urinvägsinfektionernas våld - Del 3

Svarta listan:
Rosenlunds sjukhus
Den lokala vårdcentralen

Jag var förbannad. Förbannad och ledsen. Vården kunde dra åt helvete!!
Att bli sviken gång på gång av nonchalanta läkare var inte längre ett altenativ.
Sedan den dagen har jag inte satt min fot på den lokala vårdcentralen.

Jag började leta efter alternativa, privata urologer, men sorligt nog är det inte många som tar emot utan en remiss.
Men ilskan gav mig orken att fortsätta leta och tillslut - tillslut! - letade jag mig in på Spohiahemmets hemsida.

Jag ringde direkt och fick prata med syster Monica som förhörde sig om mina besvär och direkt föreslog sondering. Sondering?
Inom en vecka fick jag tid och allt jag behövde med mig var journalerna från Rosenlund.

Sonderingen utfördes av en äldre, manlig läkare. Hade jag varit yngre hade jag protesterat. Jag hade vägrat att ha en främmande man mellan mina ben! Men nu, efter snart sju års konstanta besär var jag så avtrubbad att jag bara frågade:
- Where do you want me?
Sonderingen gjordes i en gynekologstol av äldre modell och med hjälp av 3 metallstavar  som fördes in i urinröret.
Efter undersökningen fick jag snabbt en utvärdering av läget.
- Ditt urinrör är för trångt, sade han.
Förklaringen som följde därefter fick mig nästan att börja gråta av lättnad;
En kvinnas urinrör ska normalt kunna ta emot 10 mm i diameter. Det är så mycket det klarar av att utvidgas.
Mitt urinrör klarade 6 mm. 6 ynka milimeter! Knappt mer än hälften av normalt!!
Och trots två omfattande cystoskopier hade ingen sagt något!

Men nu var jag ändå lättad över att ha ett svar, nu visste jag varför jag hade så mycket problem - tillsynes utan orsak.
På Sophiahemmet kände jag mig väl omhändetagen. De visste vem jag var och jag kunde komma in när som helst
om jag hade problem. Kostnadsfritt lämna in ett urinprov som de kollade upp och eventuellt så fick jag medicin.

Men det är klart. Ingen vård är problemfri. Och det är inte den här heller.
Men den är avsevärt bättre än den jag fick förut och nu känner jag ändå att  jag är i händerna på kunniga människor,
så det kan jag faktiskt ta.
Nu hoppas jag att jag kommer att bli av med dessa besvär - som tidvis har förstört för mig i sex år.



Några ord i slutet...

Några som läser det här kanske tycker att va faaan sluta gnälla och get over your self! men anledningen till att
jag skriver ner detta är för att jag vet att det finns andra kvinnor därute som har samma problem som jag - somliga värre, andra mindre. Nu kanske någon av dessa läser min berättelse och får veta att den här typen av behandling finns. Kanske hjälper den dig också.

Kommentarer
Postat av: nathalie

Hej! Jag känner igen mig helt i dina problem! Har haft problem med UVI i över 5 år nu och får bara massa pencillin, idag gjorde jag min första cystoskopi+sondering, det var de ondaste jag varit med om, mitt urinrör var oxå trångt, får se nu hur det går, har inte vågat gå på toa sen jag kom hem! :(

2008-03-03 @ 18:25:45
URL: http://misssparanoia.blogg.se
Postat av: Maya

Hej,ska på en sondering imorron,gjort cystoskopi förrut.Guud va ont det gjorde,så nu gruvar jag mej så in i bomben för sonderingen..bedövningen hjälper ju så dåligt.är kanon nervös...

2011-06-08 @ 14:00:24
Postat av: Josephine

DU ANAR INTE HUR MYCKET DU HJÄLPT MIG! Bara idag liksom. Har haft problem med UVI sen jag var 14 (idag 19), har hört alla möjliga förklaringar till varför jag har det, den korkaste var att jag hade för mycket sex.. Visst kunde det vart så, men när jag var singel så fick jag det ändå, vad var det för orsak till det?

Jag är precis hemkommen från min vårdcentral med ännu en antibiotikakur, blir den 2 jag ätit denna veckan. Jag har vart o rönkat o gjort ultraljud utan resultat. Så nu är det dags för mig att leta efter en privatläkare. Tack så mycket för dina inlägg om hur du tagit dig genom detta! Nu vet jag vad jag ska kräva nästa gång jag återvänder till vårdcentralen. Men tack så hemskt mycket! Många tror att UVI bara är fysiskt, men hell no, det sätter sig i psyket också.

2011-09-15 @ 11:31:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0